Stiftsbiblioteket

Stiftsbiblioteket 700 år: ögonblick av evig tid

2 år sen.

Här nere, i klimatanpassade magasin under jord i Västerås Stadsbibliotek, bevaras minnen från Västmanland och hela Europa. Framtiden flätar händer med historia och framtid när 45 000 bokryggar viskar till oss från varje blad…

Lysrörens sken skingrar mörkret och belyser havet av hyllor, gångar, prång och vrår. Alla dessa avhandlingar, vetenskapliga och filosofiska verk. Dagböcker, kartor och koraler. 70 hyllmeter handskrifter, 11 000 porträtt och 30 000 småtryck, som tillfällesdikter och likpredikningar.

Vissa böcker har inte öppnats på hundra år eller mer, andra gör gästframträdanden under studiebesök. Många böcker bär med sig tryckstadens namn på latin: Köln är Colonia, Stockholm är Holmia, Lyon är Lugdunum.

Inkunabler, från latinets ord för vagga, incunabula. Det är bland annat tysk och italiensk tryckkonst från år 1450-1500. De styva, gula pergamentarken har ofta mörka hörn efter allt bläddrande. Äldsta exemplaret i Stiftsbiblioteket är tryckt 1467.

Före 1400-talets mitt tecknar munkar i skrivsalarna varje sida för hand innan Johann Gutenbergs flyttbara trycksatser i bly påskyndar arbetet. Upplagorna ökar men sprids lika snabbt. Varje volym är värd en förmögenhet, kostar lika mycket som ett hus.

Under medeltiden är böcker lika bökiga att bära som möbler och kan väga runt 10-12 kilo. Ändå är stölder mycket vanliga. Många av rariteterna bär än i dag en catenatus, en kedja som förbinder bokens pärmar till bordet eller bokhyllan.

En av de verkliga rariteterna är Den Heliga Birgittas Uppenbarelser på latin, tryckt i Lübeck 1492. Av utgåvans 800 exemplar finns bara 40 kvar, varav 2 i Västerås Stiftsbibliotek.

På grund av sin ålder får volymerna vändas varsamt. En del skador och skavanker är jämnåriga med böckerna. I Nicolaus Copernicus Om himlakropparnas rörelser från 1543 finns en marginalanteckning: handen med sitt spetsiga pekfinger, tecknad i rött bläck.

”Boken som ingen läste” kallas verket av Copernicus. Illustrationen av universum är anledningen: hans karta har solen som mittpunkt, inte jorden. Dåtidens vetenskap fräser, skriker och hånar men framtiden ger Corpernicus rätt.

Mitt bland de tryckta arken hörs en röst – på dalmål: ”Så må vi också nu som hitintills sträva efter att åt våra efterkommande och arvingar överlämna böckerna, om icke fler, så dock åtminstone icke färre.” Så skriver Petrus Olai Dalekarlus från Rättvik den 2 december 1640. Skriften är hämtad från förordet till katalogen över Västerås Domkyrkas boksamling. Dalekarlus är lektor i fysik och bibliotekarie vid gymnasiet grundat 1623 av biskop Johannes Rudbeckius.

Rudbeckius kliver in i vår lokala historia år 1619 – vår förste folkbokförare och socialreformator, lika principfast som fruktad. Som biskop har han god hjälp av sitt sifferminne: i spalter och kolumner redovisar han livet i stiftet. Biskopen samlar själv ett par hundra böcker till biblioteket.

Det 30-åriga kriget förvandlar Europa till en dundrade och skrikande mardröm av krutrök, blod och lera. Härifrån fraktas böcker som krigsbyten till Sverige. Men bibliotekets inledningskapitel tillhör 1300-talet.

Den 11 juli 1317 nedtecknas det äldsta kända beviset för ett ”offentligt” bibliotek (för studerande och präster). Ärkebiskop Olof vidimerar en avskrift daterad 21 maj samma år. I avskriften redogör biskop Israel Erlandi i Västerås för den egendom som kyrkan förvärvat.

Detta medeltida påbud förvaras numera på Riksarkivet. Avskriften har inte haft Västerås som hemadress på länge. Här om inte förr börjar berättelsen om ett stiftsbibliotek i Västerås.

Dagens teknik för att bevara dokument i digitalt format är lömskt. Forna tiders dokument kräver ingen uppgradering. I ett blixtsken belyser den 700-åriga boksamlingen i Västerås Stiftsbibliotek sambandet mellan då, nu och framtid. Däremot dröjer det inte länge innan dammet lagt sig över dagens bildbehandlingsprogram.

”För de flesta västeråsare är Stiftsbiblioteket okänt, men en hemlighet som är värd att berätta om. Vi har ofta studiebesök här, exempelvis av skolklasser och föreningar. Hit kommer även forskare från hela världen eller kontaktar oss för information om en särskild utgåva eller bilder. Att digitalisera hela samlingen är inte möjligt; dagens mobilkameror är utmärkta om det gäller en eller två sidor ur en bok.” 

”Under jubileumsåret vill vi visa västeråsarna vilken skatt som ryms i biblioteket genom att göra en utställning och visa några riktiga rariteter från medeltiden och framåt.” – Pia Letalick Rinaldi och Eva Matsson, bibliotekarier.

Det var här framtiden startade.