Johannes Rudbeckius staty av Carl Mills 1923

REFORMATORN RUDBECKIUS

2 år sen.

Närkingen blir västmanländsk reformator med ett rykte och gärning som ekar likt kyrkklockors klang ännu 400 år efter sin död. Johannes Rudbeckius blir en svensk reformator, senare biskop i Västerås. Släkten har danskt påbrå och heter Rudbaek från början.

Född 1581, student i Uppsala och i Martin Luthers Wittenberg, blir han bara 24 år gammal professor i matematik vid Uppsala universitet. Nio år senare är han universitetets rektor. Men Rudbeckius var ingen förläst bokmal som levde sitt liv i biblioteket; han om någon hade stirrat krigets misär rakt i ögonen.

Under sju år följer han Gustaf II Adolf i fält, blir kungens närmaste förtrogna och hinner dessutom redigera den andra upplagan av bibel på svenska. Den kommer ut år 1618 och kallas sedan dess ”Gustaf II Adolfs bibel.”

Ett år senare, den 5 september 1619, tillträder Johannes Rudbeckius som biskop i Västerås.
Hans dagböcker från tiden är sida efter sida med åtgärder, checklistor, saker att minnas och göra. Och mycket får han gjort, Rudbeckius. Efter fyra år som biskop inrättar han Rudbeckianska skolan, i dag Sveriges äldsta gymnasium, grundat 1623. Han organiserar hela stiftet, staden och dess invånare. Upprättar ett tryckeri år 1626 där hans egen världskarta trycks. Kartan är en kuriositet: en atlas att läsa upp och ner, eftersom Rudbeckius utgår från Sverige och placerar landet i söder, medan Australien ligger i norr. Ordnar böcker till Stiftsbiblioteket, tar hand om de fattiga och sjuka. Folkbokför och förmanar.

Det är en slutkörd gammal man med njur- och gallsten som går bort 65 år gammal i biskopsgården i Västerås år 1646.

Ändå hinner han med åtskilligt under sitt liv: en västmanländsk reformator, vår förste folkbokförare och Luthers starke man i det alltjämt växande kungariket Sverige.