Reformationsåret 2017

Reformationen 500 år: arbetet pågår

2 år sen.

Ordet reformation betyder ”att omforma.” Den omformningsprocess som inleds med tyske munken och teologiprofessorn Martin Luthers teser på kyrkporten i Wittenberg 1517 pågår än i dag. Det är i Västerås som reformationsarbetet i Sverige börjar och fördjupas.

Kampen för frihet och förändring av människans förutsättningar på jorden är likadan då som nu. Medeltidsmänniskan slåss med sin tids vapen. Under 1500-talets första år blir reformationen en reaktion på den katolska kyrkans organisatoriska tröghet som räcker från Rom ända upp i Norden.

År 1523 väljs Gustav Vasa till kung i Sverige. Han är en vass omvärldsanalytiker som håller ett öga på nya tankar som strömmar genom Europa. Vasa förstår hur förändringarna kan anpassas till svenska förhållanden – och gynna honom själv.

Fördelen med reformationen vid just den här tidpunkten är att den nya ideologin möjliggör en förflyttning av såväl kyrkans makt och jordegendom till kronan, det vill säga kungen. Gustav Vasa tänker först och främst politiskt, det löser sig nog med trosfrågan. Han ser framför sig en statskyrka kontrollerad av honom själv, där banden till påven klippts av.

Den vågrörelse som sveper över Sverige, Norden och Europa startar den 31 oktober 1517. På porten till Slottskyrkan i Wittenberg har teologiprofessorn och munken Martin Luther spikat upp 95 teser.

Under den här tiden fungerar kyrkportar som en sorts officiella anslagstavlor där skrivna kungörelser når många människor. Martin Luthers teser är skrivna på latin och är egentligen inte avsedda som läsning för den vanlige wittenbergaren utan av maktens män. Teserna är en rad förslag till förändringar (Luther menar ”förbättringar”) inom katolska kyrkan.

”Varför låter påven, som är rikare än Krösus själv, bygga Peterskyrkan med pengar från fattiga troende, snarare än med sina egna pengar?” – Martin Luthers tes nummer 86.

Reformationens framgång beror främst på tre saker: idéerna ligger i tiden, den växande statsmakten i förhållande till kyrkan och boktryckarkonsten, som sprider tankarna i massupplagor.

För Gustav Vasa är Luthers lära ett magnifikt verktyg för att i ett slag flytta egendomar och inflytande från kyrkan till staten. Vasa har stora skulder till Lübeck som måste betalas. Genom att driva in skatt i form av kyrkans värdefulla föremål i guld och silver blir han av med skulden.

Vasa har två tungviktare på sin sida: biskoparna Peder Månsson och Petrus Swart, den senare Vasas förtrogne. Kungen tänker strategiskt: Swart är visserligen katolik men motsätter sig inte reformationen. Swart ser reformationen som ett sätt att förnya tro, samhälle och människors villkor.

Gustav Vasa ordnar ett koncilium, kyrkomöte. Att han väljer Västerås som plats för mötet är ingen slump. Västerås är biskopssäte för Vasas förtrogne, katolske biskopen Peder Månsson. Vid samma tid råder oro och uppror i Dalarna och Vasa vill hålla dalkarlarna på plats. Västerås ligger lagom nära Dalarna.

Kyrkomötet i Västerås den 16-18 juni 1527 ska senare kallas Riksdagen i Västerås – begreppet existerar inte under 1500-talet. Deltagarna håller mötet dels i slottet, dels i dominikanerklostret, på den plats där Stadshuset ska byggas flera hundra år senare.

Mötet är välbesökt: riksrådet och biskopen närvarar, 129 frälsemän, mer än 30 borgare, 14 bergsmän och 100 bönder. Efter två dagar av förhandling, Vasas hot om abdikation och prästerskapet som ger efter på kungens hot, övertar staten stora delar av de jordegendomar som tidigare tillhört kyrkan.

Frågan för mötet är kyrkans jordägande (och övriga rikedomar) i förhållande till staten. Vasa reglerar förhållandet till statens fördel.  Under ett par junidagar i Västerås år 1527 läggs grunden till reformationen och ett slutligt uppbrott med påven i Rom.

Det dröjer till Uppsala möte år 1593 innan kyrkan bestämmer sig för att formellt följa Luthers lära. Då har dominikanerklostret i Västerås för länge sedan rivits och blivit byggmaterial för renoveringar av Västerås slott, Vasaborgen.

Reformationen tar fart när Västerås stift får en ny biskop år 1619. Johannes Rudbeckius gör entré som socialreformator, grundar Sveriges första gymnasium år 1623, bygger upp ett stiftsbibliotek och blir den förste svenske folkbokföraren. Rudbeckius skapar förändring, ordning och reda, liksom vetenskaplig, kulturell och social utveckling. Han har Luthers lära som stöd i arbetet.

Arbetet i reformationens anda pågår än i dag inom kyrkans verksamhet. Människans frihet att förändra sin tillvaro är inte bara en fråga om tro, utan humanism i stort. Martin Luthers teser utgör grogrunden att växa med och växa i. Tankarna om inflytande, makt, politik och pengar tål att diskuteras i ytterligare 500 år eller mer…

Det var här framtiden startade.