Metallverken

Metallverken 120 år: Västerås andra storindustri

2 år sen.

Kopparlunden i Västerås är en stadsdel full av innovationskraft, kultur, teknologi och kunskap. Bara de tigande fabriksbyggnaderna i området skvallrar om en storindustri från en tid då Sverige elektrifieras med hjälp av koppar och mässing.

Under 1890-talet sätts de svenska, uråldriga älvarna i arbete för att alstra kraft till landet. Det kommande seklet kräver ljus och värme.

Behovet av koppar är extra stort under 1890-talets första år. Förädlad koppar är importvara, någon svensk produktion finns inte. Elektrifiering av Sverige, genom Allmänna Svenska Elektriska Aktiebolaget (ASEA), kräver säker och effektiv kraftöverföring. Tack vare sin förmåga att leda ström lägger koppar grunden till Nordiska Metall AB (ursprunget till Metallverken), Västerås andra storindustri efter ASEA.

Företaget, grundat av Oscar Fredrik Wijkman och Göran Wenström, startar den 4 december 1897 med ett aktiekapital på 1,5 miljoner kronor, vilket ger företaget smeknamnet ”Miljonbolaget.” En enorm summa – 53,5 miljoner i dagens penningvärde.

Byggmästare Oskar Hemström bygger den stora verkstadshallen i området mellan Kopparbergsvägen och järnvägen i Västerås. I hallen på 180×46 meter finns produktionen för basprocesser som smältning, gjutning, valsning och pressning.

Wijkman är en maktfaktor i Västerås under det sena 1800-talet och kallas för ”Gud Fader”. Styrelseordförande i ASEA, ledande politiker i staden, initiativtagare till Västerås Masugnsaktiebolag, delägare i Vesterås Mekaniska Verkstadsaktiebolag och Svenska Ammunitionsaktiebolaget. En entreprenör med enorma valrossmustascher, van att få sin vilja igenom.

Efter ett år, i november 1898, startar produktionen av tråd och kablar för tråddragning för kraftöverföring från Trångfors vid Luleälven. Största kunden är ASEA.

Den företagsamme Wijkman bygger arbetarbostäder kring Emaus gård – som han nyligen förvärvat. Under 1910-talet råder bostadsbrist i Västerås och Wijkman blir en pålitlig samhällsbyggare med egna bostadsråden för sina 983 arbetare och 179 tjänstemän.

Under 1930-talet står Metallverken för huvuddelen av Sveriges behov av koppar och mässing. Staten är storkund: SJ (kontaktledningar), Televerket och Vattenfall (kraftöverföring genom ferralina; aluminiumtråd lindad kring en kärna av järn.) 1947 firar företaget 50 år och har över 2 000 anställda.

Senare tar Electrolux över Metallverken; snart köper finska konkurrenten Outokumpu Copper ut Metallverken. Den nya ägaren flyttar produktionen till Spanien och USA. Ekot av klanger från stål, koppar och mässing inifrån Kullgärdets verkstäder tystnar intill järnvägen

Kullgärdet genomgår en förvandling under 2000-talets första år, blir Kopparlunden – den nya tidens företagspark med kultur (Culturen), teknik och innovationskraft (Teknikbyn) och utbildning (Kopparlundsgymnasiet.) Entreprenörsandan efter Oscar Fredrik Wijkman och Göran Wenström svävar ännu över området.