Erik Hahr

Arkitektens avtryck: Erik Hahrs Västerås

2 år sen.

Först vill Dingtunasonen och den blivande stadsarkitekten egentligen in vid teatern som ”teaterdecorateur” och måla scenbilder. Men ödet vill annorlunda för Erik Hahr. Av alla de avtryck han lämnat genom sina byggnader, 150 stycken, står 80 ännu kvar.

År 1897 startar han eget som arkitekt – i Stockholm. Under större delen av sitt yrkesliv tågpendlar han mellan Västerås och Stockholm. Ett av Hahrs allra första uppdrag i Västerås som egenföretagare är att rita stadens nya polis- och brandstation vid Östra Kyrkogatan. Byggnaden står klar 1898 och får 60 år i city innan den rivs på 1960-talet för att ge rum åt det nyöppnade varuhuset Domus.

Polis- och brandstationen byggs i tegel, ett av Hahrs favoritmaterial. Han gör sig tidigt ett namn genom att värna om stadsmiljön. Nybyggnationer tycks flyta in bland äldre bebyggelse; utvecklingen och framåtskridandet är granne med historien.

Från och med 1909 är Erik Hahr stadsarkitekt i Västerås. Hans bredd imponerar med industrilokaler (som Mimerverkstaden 1911-15 och Ångkraftverket 1917), kulturpalats (Västerås Teater 1917), platser för möten och nöjen (Stadshotellet 1907) och skolbyggnader (Fryxellska 1902, Herrgärdsskolan 1903.) Lägg därtill många privatbostäder, bland annat Villa Fridnäs och Villa Asea.

Hahr är både visionär och hantverkare, de flesta husen ritar han själv. Han är noga med detaljerna; under bygget av Ångkraftverket ser han till att alla rör i verket har exakt samma färgnyans.

Alltid aktiv, alltid omtalad. En man med åsikter om det mesta – och någon många västeråsare har åsikter om. Formen på hans stora nationalromantiska hus vid Engelbrektsplan från 1913 får senare öknamnet ”Strykjärnet” genom sin form.

Stadsarkitekten skapar byggnader för alla samhällsklasser, för arbete och fritid. Under det tidiga 1900-talet skapar Hahr det moderna Västerås. Stadsarkitekten är snabb att fånga nya trender under sina utlandsresor men värnar även om vad som varit. Han blir snart en mästare att anpassa nya byggnader till den befintliga stadsmiljön.

På Kyrkbacken står Hahrs gymnastiksal till flickskolan från 1904: höga grekiska kolonner i vitt bland röda träkåkar. I 1900-talets början anses stadsdelen som slum och är nära att rivas.

Här passar inte gymnastiksalen in, menar kritiska röster. Men 113 år senare står både den och Kyrkbacken kvar.

1935 slutar Erik Hahr som stadsarkitekt i Västerås. Då har han under flera decennier satt sitt namn och prägel för all framtid i staden. Det är med Hahr som Västerås utvecklas som stad, växer och låter internationella influenser hitta plats och utrymme i sten och tegel för kommande generationer att betrakta eller bo i.